Even though the Second Congo War ended in 2003, violence caused by armed non-state actors continue to plague regions of the country. In particular, North and South Kivu provinces in the eastern part of the country are home to 1.9m and 1m internally displaced persons, respectively (May 2020), in addition to refugees fleeing neighbouring countries. The staff of more than 100 development, humanitarian and other agencies in the region are not untouched by the violence. In 2019, 13 aid workers were killed and 21 kidnapped in the eastern part of the country.
Bukavu, South Kivu, Democratic Republic of the Congo, March 2010
Vaikka nk. toinen Kongon sota loppui vuonna 2003, aseistetut, väkivaltaiset ryhmät toimivat edelleen eri puolilla maata. Itäosassa sijaitsevassa Pohjois-Kivun maakunnassa on yhteensä n. 1,9 miljoonaa sisäistä pakolaista ja Etelä-Kivussa vastaavasti n. miljoona (toukokuu 2020). Alueella asuu lisäksi lähimaista lähteneitä pakolaisia. Alueella toimii yli 100 kansainvälistä, erityisesti humanitaariseen ja kehitysyhteistyöhön suuntautunutta järjestöä. Niiden henkilökunta voi myös olla väkivallan kohteena. Vuonna 2019 maan itäosassa murhattiin 13 avustustyöntekijää ja 21 siepattiin.
Bukavu, Etelä-Kivu, Kongon demokraattinen tasavalta, maaliskuu 2010
Trots att det sk. Andra Kongokriget tog slut 2003 fortsätter våldet i många delar av Demokratiska republiken Kongo pga. beväpnade icke-statliga grupper. I synnerhet i landets östra del, i provinserna Nord- och Syd-Kivu, var 1,9 miljoner respektive en miljon (maj 2020) interna flyktingar slagit sig ned. Därtill kommer flyktingar från närliggande länder. Medarbetare i över 100 bistånds-, humanitära och andra organisationer verksamma i området kan också bli utsatta för våld. År 2019 dödades 13 biståndsarbetare och 21 kidnappades enbart i landets östra del.
Bukavu, Syd-Kivu, Demokratiska republiken Kongo, mars 2010